De grundläggande begreppen totalförsvar och civilt försvar används och definieras i lagtext, men det är ändå långt ifrån alla begrepp som har en entydig definition eller används likadant av olika centrala aktörer som MSB, Nato och EU. Nedan följer några viktiga begrepp och hur de används av olika aktörer.

Civilt försvar

Det civila försvaret är en del av totalförsvaret (enligt lag 1992:1403 om totalförsvar och höjd beredskap). Civilt försvar beskrivs i gällande totalförsvarsinriktning (2020) som den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner samt enskilda, företag och det civila samhället med flera vidtar för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret kan också beskrivas utifrån dess försvarspolitiska mål eller utifrån dess organisering i (bland annat) beredskapssektorer och civilområden. Civilt försvar är inte samma sak som civilförsvar som i det tidigare totalförsvaret syftade på befolkningsskydd.

Civilförsvar

Begreppet civilförsvar (hopskrivet) användes fram till slutet av 1980-talet för att beskriva befolkningsskyddets organisering. Termen ersattes formellt 1995 av begreppet Befolkningsskydd och räddningstjänst i samband med en lagändring (SFS 1994:1720). Idag används begreppet civilförsvar endast kopplat till krigets lagar och folkrättsliga regleringar medan civilt försvar används för att beteckna totalförsvarets civila verksamheter. Åtskillnaden mellan civilt försvar och civilförsvar är alltså fortfarande relevant då det senare begreppet fortsatt är folkrättsligt reglerat (se Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)) medan civilt försvar utgör ett samlingsbegrepp.

Civil beredskap (MSB)

Till skillnad från civilt försvar är civil beredskap inte ett lagfäst begrepp. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har föreslagit att civil beredskap används som ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Syftet beskrivs av MSB som ett sätt att hålla samman planeringen för civilt försvar med planeringen för krisberedskap.

Civil beredskap / Civil Preparedness (Nato)

Inom Nato har civil beredskap (civil preparedness) tre funktioner:

1. förmågan att upprätthålla politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner

2. säkerställandet av viktiga samhällsfunktioner

3. civilt stöd till militära verksamheter.

Utgångspunkten är att civil beredskap är ett nationellt ansvar och ett kollektivt åtagande. Det finns på ytan vissa likheter mellan Natos civila beredskapsbegrepp enligt artikel 3 i nordatlantiska fördraget och den civila delen av Sveriges totalförsvar, exempelvis avseende formuleringar om resiliens och motståndskraft. Dock finns också skillnader: Medan det civila försvaret i Sverige utöver att stödja de militära försvarsansträngningarna också har ett bredare uppdrag att värna den egna befolkningen liksom att upprätthålla nödvändig försörjning, syftar civil beredskap i Natosammanhang främst på målet att säkerställa operativ förmåga till gagn för alliansens övergripande militära mål.

Civilskyddsmekanismen / Civil protection (EU)

Inom EU används begreppet civilskydd (civil protection). Genom EU:s så kallade civilskyddsmekanism samordnas insatserna vid kriser eller naturkatastrofer på EU-nivå.

Mekanismen syftar till att

1. främja samarbete mellan nationella civilskyddsmyndigheter

2. öka allmänhetens medvetenhet om och beredskap för katastrofer

3. möjliggöra snabb och effektiv samordnad hjälp till dem som drabbats.

År 2019 inrättade EU även vissa typer av beredskapslager inom ramen för rescEU-initiativet, som omfattar flygplan och helikoptrar för brandsläckning, fältsjukhus och lager med medicinsk utrustning, mobila laboratorieresurser med mera. EU:s civilskyddsmekanism aktiverades flertalet gånger under coronapandemin och har sedan 2022 använts för att samordna EU:s civila materiella stöd till Ukraina.

Ekonomiskt försvar

Ekonomiskt försvar är både ett historiskt begrepp som betecknar en gren av Sveriges tidigare totalförsvar och ett begrepp som används i dagens försvarspolitiska debatt för att lyfta behovet av att stärka Sveriges försörjningsförmåga. Enligt Försvarsberedningens förslag syftar ekonomiskt försvar till att säkerställa förnödenhetsförsörjning och att upprätthålla samhällsekonomin inklusive inhemsk produktion och export från ett i Sverige verksamt näringsliv (Kraftsamling, 2023). I det tidigare totalförsvaret betraktades det ekonomiska försvaret som en viktig del av totalförsvarets avskräckande funktion. Mellan åren 1928 och 1986 fanns en central myndighet som inriktade det ekonomiska försvarets många aktörer.

Ekonomisk säkerhet (EU)

Den Europeiska kommissionen publicerade i juni 2023 en ny europeisk strategi på temat ekonomisk säkerhet. Strategin kan beskrivas som ett gemensamt ramverk för att främja EU:s konkurrenskraft och skydd mot ekonomiska säkerhetsrisker. Med säkerhetsrisker avses framför allt riskerna med vissa ekonomiska beroenden som man menar har belysts av chocker som coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Om sådana risker inte hanteras på rätt sätt kan de enligt Kommissionen underminera våra samhällen, ekonomier, strategiska intressen och förmåga att agera. I strategin föreslås ett antal verktyg för att stärka unionens ekonomiska säkerhet.

Ekonomisk säkerhet (Sverige)

I Sverige används Ekonomisk säkerhet som beteckning på en av det civila försvarets tio beredskapssektorer som infördes 2022 genom den så kallade strukturreformen för civilt försvar. Sektorn leds av Försäkringskassan och omfattar myndigheterna Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket och Statens servicecenter.

Försörjningsberedskap

MSB har föreslagit att försörjningsberedskap kan beskrivas ”som den verksamhet som syftar till att i kris och krig upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt för att bidra till det militära försvarets förmåga”. Denna definition har anammats av flera statliga utredningar samt även av Försvarsberedningen (2023), dock med tillägget ”inklusive stöd till allierade stridskrafter på svenskt territorium”. Betoningen på överlevnad och de viktigaste samhällsfunktionerna skapar ett tydligt fokus på själva försörjningskrisen och hur den ska hanteras.

Totalförsvar

Enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap är totalförsvar ”verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.” Totalförsvaret består av ”militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar)”. Enligt 2020 års totalförsvarsbeslut är det övergripande målet för totalförsvaret ”att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.”.